12/6 -10



Ååh vad jag längtar....

...att få ta min kamera och bara sticka ut och fota..., bara få vara där - Bland grodorna, fåglarna, djuren, naturen.
Min själ gråter...

Jag tittar på min kamera som ligger där...., Snart så ska vi rasta varann du och jag..









2/6 -10



När bokarna ler - ler jag







31/5 -10

Kom körandes i min bil, på väg någonstans...

Två koltrastar kommer flygandes, dom leker..., dom kvittrar, dom lyser upp ens liv med sin vackra sång..

Plötsligt kommer dom för nära en mötande bil, och bilen tar dem båda två.

Jag hinner se mannens flin då han tittar i sin backspegel och ser dom båda två ligga där på marken...

Såg jag fel? Nej, han flinade..., och sen körde han vidare och varken han, eller andra omkring kunde undvika att höra hanens fruktansvärda skrik då den låg där och sprattlade på marken bredvid sin kärlek som dog direkt...

En olycka händer lätt...., men är det så förbannat svårt att gå ut och kontrollera så att djuren inte lider?

Vad fattas ens medmänniskor? Jag får sån lust att ibland bara ställa mig upp framför alla idioter och fråga vaffan är det för fel på er?
Och ja, ibland gör jag det - besvärlig som jag är!

Jag blir så ruggigt förbannad över denna nonchalans, så förbannat besviken på mina medmänniskor :o(

Alltid samma visa!!! Är undantag om jag ser någon rycka in och hjälpa ett djur i nöd :o(

***

Jag ställde min bil till sidan av vägen, sprang fram till den skrikandes fågeln och mitt hjärta krossas alltid av den sorg jag känner.
Och inte bara för fågeln, utan just för att mina medmänniskor kan stå och titta på, men inget göra, jag skäms att tillhöra denna art, denna egofixerade art som bara förstör!!

För JO, det stod människor där och bara titta på denna stackars lilla koltrast som skrek och sprattla där på vägen, folk stanna till...., och titta såg jag, men ingen gör något, för ingen verkar bry sig - det är ju bara ett djur!!

Jag tar upp fågeln, lägger den innanför min jacka intill mitt bröst. På så vis får den det mörkt, vilket dens hjärna behöver då den fått en sådan stor smäll att den kanske inte överlever. Så fort jag lagt den innanför min jacka, blir den tyst.

En skadad fågel behöver mörker, tystnad och svalt. Och man kan undvika en djupare chock om man håller den varm. Dock ej för varm.

Jag åker hem, tar in den där det är mörkt och svalt. Undersöker den snabbt igen, inga ytliga skador, Vill inte stressa den mer, utan ger den snabbt lite vatten med druvsocker och känner effekten direkt.

Låter den nu vila ifred.

Han sitter nu 8 timmar efter olyckan fortfarande och vilar, men han klarar det här.

De flesta fåglar som flyger in i fönsterrutor m.m och får hjärnskakning behandlas så här, men dessa kan oftast släppas ut efter någon timmes tid.



Kör försiktigt, fåglarna leker - men dom har också många ungar ute nu och dessa kan inte människans alla regler och påhitt!

Koltrasten på bilden är en annan koltrast.




24/5 -10



Det finns ingen i hela världen som är så rolig att leka med som du... :o)


Orden kommer från min fina vän Jonny Bjerkman, några rader från ett mail jag läste nyss från dig och jag ler så mungiporna
fastna nu i öronen :o)

Och ler gör jag när jag ser bilder på dig, den lycka, den glädje, den livslust du utstrålar.

Tack min vän för underbara dagar, för att du kom ner och lekte med mig - nu väntar jag på att du och Ami flyttar ner hit
så vi kan leka oftare :o)

Livet där ute är alldeles underbart nu, så många järn i elden, så lite tid...saker som ska göras, hinnas med, grejas och fixas och jag sliter som tusan. Och jag älskar, jag ÄLSKAR denna tid!

Jag är ett evigt vår och sommarbarn, lika bra att inse att jag aldrig kommer bli sams med höst & vinter :o) Så håll er borta!

Den Skånska bokskogen, mamma mia - den är alldeles underbarrrrrr och jag får aldrig nog! Drömsk sagoskog :o)

Och våra gula rapsfält, aaah..kan man bli annat än glad när man ser det?

Blommorna, LJUSET, alla små varelser...., alla underbara djur..., livet!


En bild på Jonny i ett rapsfält någonstans i Skåne - ser ni lyckan i hans ögon, kropp & själ? Jag tror han är väldigt glad här? Hoppas det, eller så såg jag förbannat rolig ut? :o) Denna komplett galna, men oerhört kloka man, har faktiskt varit på andra sidan och vänt en gång, men kom tillbaks, fan ta honom för att skrämmas - Men sån är han ;o)







16/5 -10


Naturens Gröna Smaragd



Min lilla söta vän -Du får mina ögon att glittra och mitt hjärta att rusa sin väg.

Att se dig får mig att inse vad som har värde i mitt liv.

Varje stund med dig är en oersättlig stund i mitt hjärta.






13/5 -10

Ge aldrig upp dina drömmar..., så sa dom till mig och orden ekar ännu inom mig..., hur svårt, jävligt och eländigt livet än ter sig - ge aldrig upp!! Ger du upp dina drömmar, ger du upp något inom dig, den du är, det ditt hjärta känner.


Vad vore livet utan drömmar? Kanske enklare?

Alla våra drömmar, var blev de av? Vi lär oss leva vidare med det vi har?

Alla dessa drömmar, som ingen tycks förstå..?

Vi låtsas att vi glömt dem, sen fortsätter vi gå?



Nej, jag ska aldrig ge upp mina drömmar..!


Och en av mina drömmar var att någon gång i mitt liv få se Korpen på lite närmre håll än bara som en svart prick där uppe i det blå.
Denna fågel som berör mitt hjärta så ofantligt djupt.

Jag kunde aldrig drömma om att den en dag skulle vara i min famn, jag kunde aldrig drömma om att få känna dess ljuvliga doft...


***
Chris De Burgh sjunger i sin låt bl.a "Where are the dreams that I had when I was young?"


Ibland stannar tiden...., allt annat försvinner omkring en. I en stund av lycka.
Ge aldrig upp din dröm, och låt ingen annan ta död på den heller.






5/5 -10


Min religion är min vänlighet

Utnyttja mig aldrig.., för en dag betyder allt ingenting längre..

...... And I was thinking to myself,
this could be heaven or this could be hell...

..we are all just prisoners here, of our own device..

En av världens bästa låtar


Eagles




Foto: Jonna Bergström

4/5 -10


Min allra finaste vän..

Han skulle få brukshundsfolk att gråta blod :o)

Han är olydig, oförskämd, respektlös, opålitlig..
Otämjd, vild och komplett galen..

Han dreglar, han är alltid dygnsur, han fäller till fåglarnas glädje då de bygger bo med hans ull..

Han bits, han brottar ner mig, han tar och försöker svälja mitt huvud med sitt stora gap samtidigt som han morrar..

Han har gett mig otaliga fläskläppar, blåklockor och även stulit en bit kött från min näsa..., jag är ärrad på kroppen och alltid full av blåmärken av en våldsam lek som bara en idiot som jag kan älska :o)

Han får folk att chockas när han brottar ner mig, det ser ju faktiskt våldsamt farligt ut..., men bara jag vet hur försiktig han trots alla olyckor faktiskt är..., och den som sig i leken ger, får leken tåla..., eller?

Han är stor, tung och sund - han är en Newfoundlandshund och väger ca 75 kg och hans kropp är ett enda stort muskelpaket....

Han skrämmer livet av de hundar och människor han får för sig att skrämma, för att han tycker det är kul :o)

Negativ? Knappast, bara ärlig!

Har i hela mitt liv haft hund, men aldrig en hund som får mig att gråta och skratta samtidigt - när jag ser på honom, ser jag det galna i mig själv och jag känner lycka.., lycka att leva ut det man är.

För trots allt är det mig han går till när han söker kärlek, tröst eller bara trygghet.

Det är mitt bröst han lägger sitt huvud på när jag ska sova, och där inga ord kan förklara, den kärlek som är så ömsesidig.

Det är hans nötbruna ögon jag tittar in i innan jag somnar...

Tillit och en villkorslös kärlek? Hur går det ihop? När den är opålitlig och bits? Jo, man bara vet i sitt hjärta...
Det är han som delar mina tårar och mitt skratt, min fina goa galna skatt.

Älskade, älskade Lloyd!












3/5 -10


Piggelina..., ja så heter hon!

Hon vet minsann hur man inreder sitt hem, världens bästa inredningsarkitekt är hon.

Faktum är att jag har samma smak som henne, och tror jag ska inreda precis som hon gör :o)

Ikväll, kanske jag berättar om mannen i mitt liv, men bara kanske... , säkert kan det åtminstone intressera dom som bara söker igenom min gästbok och faktiskt struntar fullständigt i att detta är inget annat än min personliga fotosida och har väldigt lite med mitt privatliv att göra, för ifrånsett från många andra; så är mitt privatliv just privat och inget jag delar med mig av! Integritet kallas det för!


Så tills dess, njut av hur en söt liten vän vet hur man inreder sitt hem med hjärta och själ..., för detta är just livet som pågår i den där världen jag helst befinner mig i ...

Må väl!






30/4-10


Plötsligt så blev det bara Mitt... :o)

Lika plötsligt började vitsipporna omfamna varann framför mina ögon

Alldeles alldeles underbart..




29/4-10


I Sagovärlden...

...går jag försiktigt in på en vit matta av soldyrkare och hela ens inre ler av lycka..

Sittandes på en mossbeklädd sten visar sig de mest förtrollande små varelser upp sig här; och inom mig likt en skör och försiktig symfoni målas bilder fram i mitt inre..

Här är lycka, harmoni, kärlek och frid. Och det bästa med denna världen är att här finns inga mobiltelefoner, inga datorer, inga människor - utan bara dom som bor här, sagovärldens invånare.

Med Kärlek lämnar och återkommer jag.. - om jag får till er värld.





21/4 -10


Idag är det bara du och jag...
Idag är det bara vi två
Du är min Och jag är din - Och kärleken förde oss samman...

***

När jag låg där och njöt av kärleken omkring mig kom raderna från Lundells låt återigen mot mig...

..att sen 3000 andra paddor ögonblicket efter ville vara med på en hörna, ungefär som i en del människors liv, - bekom inte detta söta kärlekspar som simma lugnt iväg från alla.

Lycka :o)

Äkta kärlek är mellan Två








20/4-10

Ibland så känns omvärlden helt enkelt bara så grym..

Därför uppskattar jag världen där bland djuren, så ärlig, så innerligt vacker..., så befriad från ondska, lögner.

***

Å så plötsligt skiner solen mot mig igen..., och jag känner lycka...

Och när solen log, så log jag..., sen gick jag hem till mina vänner paddorna.







Här en padda som simmar runt bland grodägg ( tagen under vattnet)





Paddtillverkning pågår - här bland massor av paddägg som hänger i långa trådar överallt. Märk väl hur hårt hanen kramar om honan; kallas för Amplexus. (tagen under vattnet)




Så fort jag har min hand i vattnet så simmar dom mot min hand och klänger sig fast och dom kramar hårt, och dom har de mest ljuvliga små läten som får mig nästan att gråta av ren lycka och kärlek.

Att samtidigt fota som man har händerna fulla av dessa fantastiska varelser är inte lätt.






15/4 -10

Musik och bilder hör ihop..., för mig!

Bilen.., ensam, ..hög volym slår in i bröstet och får mitt hjärta att komma i otakt.., en röst, så vacker, så stark, så vemodigt mjuk...

Rolling through the countryside, Tears are in my eyes...


Chris De Burgh






11/4 -10



Lycka är att finna sitt eget paradis







31/3 -10


Hanging Around


Han gör mig glad och lycklig :o)

Mina ögon tåras av en inre lycka när jag ser dessa små underbara liv...

Satt nyss och titta på bilder på dessa små gröna sötnosar och jag blir glad, så in i bomben glad.

Jag längtar mig smått galen efter att dom ska vakna till igen.

Alla grodor gör mig glad förstås, och paddor - ja alla djur. Har kommit på mig själv ibland när jag fotar dem att jag får ont i käken- det är för att jag ler..

Det kommer bli en underbar sommar, min tid.












30/3 -10

Sparka omkull mina ben...

Vänd mig din rygg...

Allt jag gav, var det finaste jag hade att ge.

..jag knyter mina händer när jag ligger i min säng i mörkret som omsluter mig, och jag lovar mig själv en sak...

Jag ska aldrig bli som du!







29/3 -10


När livet är mjukt och snällt..., när man är trygg, älskad och beskyddad.
När man finns och inte sviker.

Då hela världen kan göra som den vill - bara jag slipper ta del av den.

28/3 -10


...låt inte den som gör dig ledsen få någon plats i ditt liv..., den tar bara död på dina drömmar...

..för snart blommar din sommar igen, och dina grodor ska spela de mest magiska sånger och dina små röda rubiner flyga dit du går..., och om du lyssnar riktigt noga på ditt eget hjärta, så hör du redan sången..., sången från ditt hjärtats slag - din egen vackra varma klocka, bara din...
..den Du är..

Tack pappa




27/3 -10


När havet viskar ditt namn


(Lukas leker på stranden)



26/3 -10


Kärleken Är Evig

Det är den, iaf för en del av oss.

Säkert många som skakar på huvudet nu när de läser, naiv är hon..., men naivitet har inget med kärlek att göra, men hur ska den kunna veta som aldrig älskat?

Svanarna tror nog på evig kärlek? Naiva dom också? Låt så vara..


Respekt, trygghet, omtanke!






23/3 -10


I Mitt Hjärta


...för att jag älskar ...

Du lilla vän som lär mig att leva nu..., att lyssna på min egen inre röst, mitt hjärta - opåverkad av alla andra, opåverkad av ondska..

..mitt hjärta ler, så fort jag ser dig - Du bor i mitt hjärta...och du finns alltid där hos mig, när jag tvivlar som mest, när jag blir rädd och när smärtan äter...., då finns du vid min sida - för att någon vet att du får mitt hjärta att le ...









19/3 - 10


Did you ever know that you were my hero?

....I would be nothing without you....





Wind Beneath My Wings

****************

18/3 -10


Min goa syster Jonna Bergström är en av de som ska ha utställning på Naturfotofestivalen i Hässleholm nu i helgen.
Mer kan man läsa om på deras hemsida -> Skånsk Naturfotofestival

Hon blev bl a Svensk mästare i UV-foto förra året, som första kvinna :o)

Jo, jag delar hennes passion för livet under ytan, så pass mycket att jag tyvärr glömmer bort både tid och rum, vilket inte är så bra med tanke på den luft man bär med sig ner..., jag har dock aldrig lärt mig hantera en kamera under ytan särskilt väl :o) Men jag jobbar på det

Jag var med om en tråkig upplevelse som satte sina spår när jag var på Maldiverna för många år sen och dök och skulle fota, det satte sina avtryck - jag blev rädd, vetskrämd rent av, men med hjälp av Jonna har jag kommit över detta.

Det här med UV-foto måste vara det absolut svåraste inom fotografi? Jag tror inte de flesta förstår ens hur svårt det är? och då särskilt att skapa det man själv vill och har i hjärtat..., sin egen stil, vilket Jonna är en mästare på.

För just sin egen stil är vad som gäller, både för henne och för mig - att gå i andras fotspår och upptrampade stigar har aldrig intresserat oss :o)

Havet rör på sig hela tiden, objekten som fiskar och andra underbara rörelser rör sig med havet..., du rör på dig själv, du måste tänka på så mycket att det är svårt att föreställa sig ens vad som krävs att fånga just många utav de extremt små varelser som Jonna lyckats fånga på de mest ljuvliga vis...., varelser som oftast är bara några millimetrar stora.

Att hon sen fångar både Haj, Rockor m.m och andra större däggdjur är också fantastiskt att se, men just den där makalöst lilla världen a'la några millimetrar och då fånga det just som hon gör, ja, det är i mina ögon helt otroligt!

Man förstår inte förrän man själv provat och insett, därför all min beundran för hennes makalösa vilja att visa detta liv.

Att fånga en Nyckelpiga i luften i skärpa, samt en härlig omgivning är en baggis i jämförelse.

Jag har alltid tyckt det känns lite trist att just UV-foto inte nämns oftare? Man läser om alla andra som porträtt, gatu, naturfotografer
m fl och många hyllas för sina bilder, med all rätt - men UV-foto verkar många inte ens förstått vad som krävs?

Så, jag vill slå ett x-tra slag för UV-foto och till dig som läser, nästa gång du ser en UV-bild med en liten söt varelse i, försök då föreställa dig hur liten den är och allt det som krävs för att lyckas.








12/3 -10



En ängel flög förbi, mot himmelen så fri...., men hon lämnade sitt leende...






9/3 -10


Jag blir så less på allt!!

Dagarna går, man har fullt upp med saker som ska göras - under tiden som man försöker så gott man kan hjälpa de man värnar om, de där oskyldiga som inget ont gjort, det gör så jävla ont ibland att leva i denna värld, för man vill bara vråla ut den smärta man känner, den sorg man känner över allt ont som sker, de som människan alltid ligger bakom!

Att läsa tidningar, höra nyheter, att se världen omkring en...vad händer? Hur står det till med oss? Människan är en sann egofixerad typ, åtminstone är många det. Allt handlar om oss...suck!

Sälungar skjuts ihjäl för att jägarna ska skjuta IN SIG....vad i hela helvetet? Jag blir vansinning när jag hör sånt här sjukt! Vem har gett människan rätten att skjuta ihjäl andra djur? Vem? Hur kan vi andra stå bredvid och titta på? Se? Höra? Vem är vi?? Jag skäms!

Vi avrättar vargar för att dom är för många, och som är s.k för inavlade för att sen inse vid obduktion att det inte var sjuka eller hade inavelsproblem - oförlåtligt!!

För att sen vilja ta in nya vargar från andra länder? Varför det? För att dom också ska skjutas ihjäl? Eller avrättas av varghatare elller okunniga människor utan insikt och kunskap?

Tänk om vi skulle göra samma sak med våra hundraser som är så inavlade för att vi människor ska bli nöjda med deras utseende?!

Nu skjuter vi ihjäl Lo också, och där står den fula människan med det vackra djuret - jag mår illa!

Vi skjuter ihjäl och avrättar djur på löpande band konstant, är det inte i slakterierna vi tvingar dom i ledet fram, så är det i deras skog!

Man läser om en Späckhuggare som har dödat sin tränare..... - men vad fasiken gör en Späckhuggare på ett Zoo??? Vad gör Delfiner på zoo?? Det finns inte en ENDA levande Späckhuggare eller Delfin som vill vara inlåst, berövad sin frihet och leva på Zoo och visa upp konster för människor som inte kan roa sig på egen hand, utan som måste roa sig på djurens bekostnad.

Sök information om det har undgått någon! Betala inte för sånt här, ni förlänger djurens lidande! Detta gäller överallt där man fråntar djuren deras frihet.

Överhuvudtaget har inte ett enda djur i en djurpark eller på ett zoo att göra, i undantagsfall på ställen där man försöker få rasen/arten att överleva, men då släpper man inte in människor som kan störa djuren!

Människan roar sig med att stoppa in fingrar, huvuden m.m i krokodillers gap, vi tämjer Lejon och visar sen upp vår makt? Vi låter Elefanter balansera på små pallar och sen undrar vi när djuren löper amok varför? Vi kallar den aggressiv och ilsken och djuret avlivas. Det står duktigt illa till i våra huvuden!

Jägarna är några patetiska små varelser i mina ögon, sorry alla jägare - men det är ni! Dom har alla ursäkter för att döda ett djur...., konstigt! Dom skyller på andra djur för att dom själva har dödat så många att på vissa ställen finns det knappt några djur kvar.

Dom skriker att vildsvin, vargar m.fl är så farliga, samtidigt som de måste lägga ut åtel åt alla djur för att överhuvudtaget ha en chans att se dom, och då få döda dom. För det finns inget djur som inte sticker sin väg, då människan visar sig!

Djur med ungar, försvarar sina barn som de ansvarsfulla föräldrar de är...., är det konstigt om då människan kommer emellan och tränger djuret? Är det konstigt att ett djur som skadeskjuts blir förbannad?

Vad hade du gjort om du vore ett djur? tackat människan för att den skada dig? Tog ditt liv? Dina barns päls medan dom levde??

Nä, snälla lilla människa, håll dig på Facebook och Twitter där du passar in, där du kan skriva om totalt intetsägande saker om dig själv, så kanske du får bekräftelse om den du är. Men gör inte djuren illa, lika oskyldiga som små barn och med samma rätt till livet som du och jag!

Sådär ja, nu mår jag bättre :o) Ska inte läsa tidningen, lyssna på nyheterna nu på ett tag, blir så jääävla förbannad bara!



Min Kärlek











5/3- 10


Min dröm är min..., den kan ingen nå, den kan ingen ta ifrån mig - den bor i mitt hjärta och jag vårdar den ömt.





27/2 -10


Kråkfamiljen

Kråkan, Skatan, Kajan, Råkan och Kungen -> Korpen...., tillhör mina favoriter bland fåglarna.

Jag är djupt fascinerad av denna familj.

Lekfulla, kärleksfulla, samt mycket intelligenta fåglar jag älskar att studera.

Fåglar som ibland har dåligt rykte från människan som inte förstår bättre.

En fågel som kan minnas var den gömt upp emot mellan 3000-6000 nötter. En fågel som utnyttjar människan att knäcka sin kost, genom att slänga nötter framför bilarna m.m

Var "mamma" till en Skata under hans uppväxt och tonår och av alla djur jag arbetat med, så är det från Skatan jag lärt mig mest och som berört mig väldigt djupt.

Om Skatan vore sällsynt, hade då människan insett hur vacker den är i sin svart/vita kostym? eller inser vi först hur värdefull någon är, när vi håller på att förlora den? eller har förlorat?

Här en bild på två Råkor som hade full koll på mig, för dessa fåglar känner igen dig - skrämmer du dom en gång, glömmer dom dig aldrig - dom känner igen utseendet hos olika individer, vilket det flesta fåglar inte gör.

Kan du se skillnad på olika Råkor? Korpar? Skator? Kajor?

Människan med sin stora intelligens..., hur vi nu klassar den vet bara människan själv.








21/2 -10



Konsten att lyssna inåt - är att följa sitt hjärta.

15/2 -10

Iakttagen ..

Ögon som följer mig…., läser, ser, iakttar …ingen känsla…!

Men, ibland blir man iakttagen och det är en känsla man förnimmer…!

Jag stannar, håller andan…, hör endast min egen puls dunka av att pulsera i snö som når mig upp till låren.

….känner mig iakttagen, förnimmelsen! Kan inget se, inget höra, men fylls av en vördnad, kärlek, respekt för den som möjligen följer varje steg jag tar?

Snön bländar mig, jag kan inte se in bland tallarna, granarna - kan bara gå på känslan, min intuition.

Plötsligt ser jag massor av ben som springer förbi där borta bland tallarna, och en kärlek så stor fyller mitt inre. Dessa lurviga ben, så snabba, så många och ändå så tysta.

Hinner inte fokusera med kameran, men ett leende har letat sig in i mitt hjärta nu.

Jag såg er! Ni som visste för längesedan om min närvaro…

Går en bit till, där mitt bland tallar, granar, är känslan så stor igen. Tar min kameran och riktar den in bland tallarna då jag inget kan se med blotta ögat av snön som bländar så starkt.

Jag fylls av en sådan kärlek, respekt, en innerlig lycka av att få se er titta på mig. Läsa mig med ert fantastiska luktsinne. Ser massor av goa nosar som vibrerar då ni läser av mig, bedömer mig.

Jag bedöms som farlig, ett skrik som skär genom luften - fler skrik…., jag fylls av stämningen, rädslan,..men för vem? Sorgen drabbar mig när jag ser snön som yr omkring er då ni springer er väg.

Skräck, rädsla, oro - för vem??

För min art - min art är nämligen allt utom snäll! Spring så fort ni kan…., jag vill inget annat än springa med er!

11/2 -10


I vishetens värld, är allt befriande.






29/1 -10


En....Sam





23/1 -10


...kärlek är att förlora sig in i ett par varma ögon så vackra att hjärtat slår frivolter av lycka..










20/1 -10


..ibland så vill man inte se eller höra mer..




19/1 -10


Havets Själar

.....jag lämnar förgängliga fotspår längs stranden - ser hur havet slukar dom och lämnar sanden orörd som om jag aldrig varit där..

Jag vilar i det en stund.

Vingslag följer mig, tysta, men ändå där omkring mig, så nära...så försiktiga.., ödmjuka, varsamma, beskyddande, så nära mig..

Vackra, vita, rena...., ärliga.

I Kärlek.








11/1 -10

Städat lite bland mina länkar, men det blev lite välstädat och en smula fel, ska återkomma till den sidan snart igen, hoppas jag. Så går det när man har mycket på gång.

Hur som, en underbar dag vid havet!




7/1 -10


Året började i Chimichurrys tecken, en härlig kryddblandning vi blandade ihop på bästa vis,
så pass bra att vi nästan missa tolv-slaget! (Ska blandas på äkta Argentiskt vis, annat är inte äkta)

Vinfixeri och foto och det nya året hade börjat.., förlåt, jag avslutade det förra. Ett avslut!


Tog min kamera och begav mig ut och jag visste, åååh vad jag visste att dom var där - tänk så väl man vet i sitt hjärta när kärleken är hos en.

Där var dom...., och jag la mig ner där hos dom och bara kände livet komma åter.

Att se deras lugna blickar, att höra deras andetag..., att se hur dom gosar med varann, att känna kärleken enda in i märgen..

Att se dom se på mig, dofta in mig, se och känna den där blicken; ok, det är bara hon, "den konstiga sälen"..., och sen se dom gosa vidare med varann, mitt hjärta svämmar över av kärlek och tårarna kommer direkt och jag säger åt mig själv att skärpa till mig, torkar mina tårar med mina vantar och inser att ögonen blir fyllda med sandkorn, men det är det värt..


Och som min kamera peppra av :o) och som den ska få jobba i år :o)

Jag välkomnar detta år kanske mer än jag gjort på många år.

Skarven och sälen







5/1 -10



Så vände jag sista bladet...., 2010 står nu här och väntar på mig, väntar på att jag ska skriva ett nytt kapitel.

Och det ska jag göra...., och jag har just börjat!

Jag känner något inom mig som jag inte känt av förut.., och den känslan behåller jag för mig själv.

Finns det något kvar av den jag en gång var?? Ja, hon finns där, -åååh, som jag saknat henne..., men det finns också bitar jag
lämnat nu.

2010..., du klingar gott i mina öron - Nu är det min tur!

Adjö till allt som stal.


Wicked Game - en låt jag skrivit :o) Nä, men jag trodde det när jag hörde den först..., jag är väldigt förtjust i Heather Nova när hon sjunger den, men det ska vara Chris Isaak! Spela den svinhögt, och stäng bort alla idioter i era liv och njut av er själva eller varför inte av djuren som inte är annat än de vackraste själar i livet..., dom varken sviker, kränker, eller ljuger! NJUT!






Här finns 2009 års nyheter för den som vill läsa.